Har du funderat över varför biologisk mångfald, i grund och botten, är så viktigt för jordbrukslandskap? Vi diskuterade det här med agrologen Johanna Jahkola, som dels föder upp Hereford-kor på sin familjegård, dels jobbar som rådgivare och föreläsare inom djurhantering, betesdrift och drift av en köttdjursgård. För några veckor sen deltog Johanna i en panel under den utsålda regenerativa jordbrukskonferensen Northern Roots där hon pratade om biodiversitet inom jordbrukslandskap.
Johanna sitter på första parkett när vi ser till det här ämnet, speciellt på sin familjegård. Där finns xx hektar av naturbeten med historia av kontinuerligt betande och några av gårdens skogar har varit reserverade under nästan åtta årtionden. Gården har varit ekologisk de senaste 28 åren, och kemiska bekämpningsmedel eller ogräsmedel har inte använts på 47 år. Så här långt har forskare från Tampereen Hyönteistutkijain Seura kunnat bestämma att gården hushåller med hem för inte mindre än 1170 olika insektsarter - varav 30 av dessa är rödlistade och utrotningshotade.
Resiliens är avgörande i en föränderlig miljö
Johanna understryker först och främst resiliensen som kommer med biologisk mångfald. Att främja den biologiska mångfalden innebär att ha en stor variation av växter – gräs, buskar och träd – som erbjuder varierande mat och skydd för betande och vilda djur. Växterna har olika typer av rotsystem, några går djupare och andra sprider sig mer på bredden. De varierande rötterna och deras utsöndringar hjälper till att skapa gynnsamma förhållanden för en rik biologisk mångfald under jordytan, bestående av mikrober, svampar och maskar i jorden.
Att ha biologisk mångfald både ovanför och under jordytan gör att vi får en motståndskraft mot varierande klimatförändringar. Vissa växter klarar sig bättre under torrare förhållanden medan andra bättre klarar av våta perioder. Att ha ett varierande växttäcke, inklusive buskar och träd, håller också markytan svalare, vilket hjälper till att minska avdunstningen. Johanna poängterar att efter att ha upplevt fem torra somrar i rad med betande djur så förstår hon hur viktiga dessa faktorer är och hur motståndskraftiga naturbeten är.
Komplexitet och sammankopplande är en del av naturen
En annan fråga som Johanna lyfter fram är hur biologisk mångfald är avgörande för att upprätthålla de komplexa nät och sammankopplingar som finns i naturen. Naturen rymmer otroligt många olika slags livsformer. Det är lätt för oss människor att vara ignoranta mot varje arts betydelse och roll i naturen – det är mycket enklare för oss att se hur lätt det är att odla monokulturgrödor eller de olägenheter som skadedjur och ogräs skapar för oss.
Däremot kan det sluta med att vi betalar ett högt pris om vi inte tillåter mångfald inom jordbrukslandskap eller ignorerar de budskap som skadedjur och ogräs berättar om vår gårdsdrift. Ett tydligt och olyckligt exempel på detta är nedgången av pollinatörpopulationer, orsakad av bland annat ökad exponering av bekämpningsmedel och förlust av livsmiljöer för dessa populationer. Dock är omkring 75 % av de globala matgrödorna beroende av pollinatörer, detta innebär att vi möjligen står inför en fruktansvärd och kostsam framtid. Johanna ser bönder som inte bara odlare av grödor och djur utan också förvaltare av allt liv och biologisk mångfald inom jordbrukslandskap.
Det estetiska värdet bör inte åsidosättas
Och slutligen tar Johanna också upp det estetiska värdet av biologisk mångfald. Jordbrukslandskap, platsen där bönder tillbringar sina dagar med arbete, utgör även deras hem. Skulle vi inte mycket hellre arbeta och bo i miljöer som ger oss skönhet och visuell variation? Vi kan finna skönhet i att inse hur allt i landskapet – gamla byggnader eller till och med en hög med mossbeklädda stenar – kan ge en livsmiljö för vissa arter. Bönder har en nyckelposition för att skapa vackra landskap fulla av liv. Och studier visar faktiskt att naturliga miljöer har stora positiva effekter på vår mentala, kognitiva och fysiska hälsa.