Tommy Saarinen som driver konsultfirman Byggkontroll Ab säger att det redan byggs väldigt mycket i trä på Åland, men att det finns områden där förbättringar kan ske. Till exempel dominerar fortfarande de rappade fasaderna på de lite större byggnaderna i Mariehamn, samtidigt som kommunikationen mellan leverantörer av material och byggfirmor kan förbättras.
Som av de riktigt stora konsultföretagen inom byggbranschen på Åland har Byggkontroll stort inflytande över hur det byggs och vilka material som används. Störst inflytande har förstås byggherrarna – de som beställer byggnaderna – men tillsammans med arkitekterna kommer förmodligen Byggkontroll som god tvåa när det gäller att ha inflytande över hur det byggs på Åland.
– Ofta har kunderna, byggherren, en tydlig beställning på vad som ska byggas, men i synnerhet om de inte har det har vi givetvis ett ganska stort inflytande, säger Tommy Saarinen.
Byggkontroll tar sig an de flesta typer av byggprojekt, men har av naturliga skäl riktat in sig på lite större entreprenader – allt från stora offentliga byggnader till fabrikslokaler, med både landskapet, kommuner, företag och privatpersoner som kunder. Byggkontroll sköter allt från planering, kostnadskalkyler, skissritningar, kontakt med arkitekter och projektledning till slutbesiktning.
Företaget har därmed en mycket god överblick över vad som byggs på Åland och hur, och Tommy Saarinen vänder sig lite mot åsikten att det är viktigt att skapa ett ökat byggande i trä på Åland.
Tommy Saarinen säger att det mesta redan byggs i trä på Åland men ser att intresset för miljöbyggnad ökar kraftigt, vilket innefattar mer än materialval.
– Eller det jag vänder mig mot är uppfattningen att det inte byggs i trä på Åland, för det är helt fel. Vi är jättebra att bygga i trä och det mesta byggs redan i trä på Åland. Villor, radhus, äldreboenden, med mera – till 99 procent byggs alla dessa i trä och så har det varit länge. Jag ser heller ingen poäng i att vi ska använda så mycket trä som möjligt, säger Tommy och fortsätter:
– Däremot tycker jag det är bra när debatten handlar om hur vi i vissa sammanhang kan använda trä i stället för andra material – till exempel att bygga träväggar i stället för betongväggar på flervåningshus och att inte slentrianmässigt rita in en stålpelare där det skulle gå att använda limträ i stället.
Tommy har varit i branschen många år och något som hänt de senaste fem åren eller så är att intresset för miljöbyggnad ökat dramatiskt, och det här intresset handlar om mer än bara materialvalet.
– Det är något som kommit jättestarkt och är något som i princip alla kunder frågar efter i dag.
Tommy nämner flera större projekt där stort fokus legat just på hållbarhet, till exempel Samlingshuset i Jomala och utbyggnaden av servicegården Hammargården. Men medan mycket byggs i trä på landsbygden ser det inte riktigt likadant ut med de lite större byggnaderna i Mariehamn.
– Om du ser på vad som byggs i Mariehamn i dag har i princip alla större hus putsade fasader, trots att det gärna kunde vara träfasader. Här är det mycket stadsplanen som styr och som byggherre är man i första hand intresserad av underhållsfria hus, och träfasader måste ju målas vart tionde år.
Tommy Saarinen säger att det i många fall finns ett intresse både bland kunderna och de som bygger att byta ut till exempel stål och betong mot i synnerhet lokalproducerat trä, men att de i hög grad är beroende av de produkter sågarna på Åland tillhandahåller.
– Jag tycker att Ålands Skogsindustrier borde ha mer kontakt med dem som ska ha deras produkter, så de kan ta fram rätt längder och produkter som byggbranschen verkligen vill ha. Jag tror det skulle vara bra med en genomgång mellan Ålands Skogsindustrier, alla större byggfirmor samt de som tillverkar element på Åland, säger Tommy och fortsätter:
– Ålands Skogsindustrier och de andra leverantörerna skulle säkert kunna ta fram och utveckla nya produkter som gick att använda på Åland. Och då menar jag inte att starta en stor limträfabrik, utan göra saker i mindre skala som går att göra med enklare maskiner.
Tommy Saarinen är inte säker att ett storskalig byggande i korslimmat trä – så kallad CLT – är rätt väg att gå för Åland. I så fall är det något som måste få växa fram naturligt i branschen.
– Att det byggs så mycket mindre hus i trä på Åland tror jag beror på att det är det billigaste sättet, att kunskapen att bygga i trä finns här och att tillgången på material är så god. CLT har vi däremot ingen möjlighet att producera här, utan det måste i så fall importeras, säger han och fortsätter:
– Jag tror heller inte det i dagsläget är billigare att bygga stora hus i trä. Att bygga med betongstomme är en beprövad metod och en metod som våra åländska entreprenörer väljer just för att den är billigast. Däremot kan det förstås finnas andra aspekter i varför man väljer att bygga även större hus i trä.