Genom den träbyggnadsstrategi som är under bearbetning vill Saltviks kommun både se till att själv bygga mer i trä, men även förmå kommuninvånarna att göra det. Något man anser gynnar både miljön, attraktionskraften och inte minst den åländska ekonomin.
– Jag ser först och främst strategin som ett sätt att stimulera den lokala, cirkulära ekonomin, säger René Hampf, ordförande för byggnads- och miljönämnden i Saltvik.
Det var i slutet av april som den nämnd René Hampf är ordförande för fick i uppgift av kommunstyrelsen att ta fram ett utkast på en träbyggnadsstrategi. Sedan dess har det gått undan. Förslaget till en strategi har inte bara tagits fram, utan redan godkänts av både nämnden och kommunstyrelsen. Nu väntar behandling i kommunfullmäktige innan den kan klubbas.
Bild: Strategin stimulerar den lokala, cirkulära strategin, säger René Hampf, ordförande för byggnads- och miljönämnden
Huvudsyftet med strategin är dels att öka användningen av trä inom den egna, kommunala verksamheten, dels att stimulera både kommuninvånare, näringslivet och andra intressenter att utveckla användandet av trä i byggandet. Till exempel hoppas kommunen att strategin inte bara leder till ett ökat byggande i trä, utan även en mer utbredd förädling av åländska skogsråvaror.
Strategin pekar ut flera orsaker till varför byggandet i trä på Åland borde öka – det ger stora miljövinster, det finns gott om råvara lokalt som kan förädlas, det skapar ökad sysselsättning och det bygger vidare på den åländska traditionen av att bygga i trä. René Hampf säger att man egentligen alltid varit positivt inställd till träbyggnation i kommunen, men att stelbenta energikrav ofta gjort det dyrt att bygga i trä.
– Så det är väl en liten förhoppning vi har, att kraven ändras så det blir lättare att bygga i trä och andra förnybara material.
René Hampf säger att det som i första hand tilltalar honom med ett ökat byggande i trä är de synergieffekter som skapas när en lokal råvara som kan förädlas lokalt används för att bygga hus. Men han lyfter också fram miljön som ett skäl till varför intresset för att bygga i trä ökar.
– Jag upplever att människor i det moderna samhället har ett starkt hållbarhetstänk, och då ska man ju försöka stimulera det. Inte minst när det samtidigt har positiva effekter både för miljön och den lokala ekonomin.
Stimulera är ett nyckelord i sammanhanget eftersom kommunen inte kan tvinga någon att bygga i trä, förutom möjligtvis sig själv. Däremot kan man både inspirera, informera och i vissa fall försöka styra genom detaljplaner.
– Annars handlar det mest om att belysa träbyggandet i de vanliga kanalerna, som vår kommuninfo och på vår hemsida.
Hur bra har Saltviks kommun hittills varit på att bygga i trä?
– Inte särskilt bra, man har inte vägt in den här aspekten tillräckligt mycket när man har byggt. Men eftersom kommunen har ställt sig bakom Utvecklings- och hållbarhetsagendan har man redan i ett tidigare skede ställt sig positiv till att tänka i mer hållbara banor.
René Hampf säger att det kan bli dyrare att bygga i trä, men att man för en liten merkostnad får en mer hållbar produkt och, inte minst, ser till att pengarna stannar kvar på Åland.
– För om vi alltid tar det billigaste, hur mycket av pengarna blir då egentligen kvar här?
Tanken är att kommunen ska ta strategin i beaktande vid all byggnation, och det handlar inte bara om stora kommunala byggnader utan även om mindre strukturer som kan byggas i trä.
– Det gäller allt, från sopstationer och busskurer till ett nytt dagis. Det är väldigt lätt att köpa en färdig sopstation i plåt utifrån, men med strategin tvingas vi tänka till lite. Förutom alla de fördelar vi redan pratat om påverkar ju valet av material även landskapsbilden i stort, där den blir mer traditionell om vi får fler träfasader och liknande.