Tack vare att träden växer långsamt på Åland har det åländska virket egenskaper som gör att det är idealiskt för inte minst fasader och fönster som är hårt utsatta för väder och vind. Det åländska virket är därmed som gjort för att användas på just Åland.
Åland är ingen idealisk plats att bedriva skogsbruk på. Förutom att det är förknippat med transportkostnader att exportera virket öster och västerut växer träden betydligt långsammare jämfört med de frodiga skogarna i Småland och Österbotten. Men den här nackdelen för även med sig fördelar – den långsamma tillväxten gör att det åländska virket blir tätare, mer hållfast och får ett bättre naturligt skydd mot fukt och röta, något som är extra viktigt när man bygger nära havet.
– Att det åländska virket lämpar sig bra för att bygga hus i utsatta lägen ser vi inte minst på de många gamla åländska byggnader i trä som har stått kvar i hundratals år och där många, glädjande nog, i dag renoveras upp, säger Tage Eriksson.
Att använda vissa typer av extra tåligt åländskt virke för de allra mest utsatta delarna på hus i den åländska skärgården var vanligt förr, men i dag har till viss del den här kunskapen gått förlorad.
– Det fanns en tid då man var betydligt mer noggrann med att välja rätt virke till rätt saker. När man förr byggde fönsterbågar eller fönsterkarmar i utsatta lägen tog man alltid ett långsamt växande kärnvirke, gärna från bergbunden mark, som hade ett högt innehåll av terpentin och tjärämnen och som därmed var impregnerat på naturlig väg. Det är något vi propagerar för här på Hammarudda såg, att vi ska använda den här typen av virke för att ersätta tryckimpregnerat virke.
Tage Eriksson på Hammarudda Såg ser potential i det åländska virket tack vare dess unika egenskaper.
Hur bra är vi på att utnyttja det åländska virkets unika egenskaper i dag, på en skala från ett till tio?
– Det blir tyvärr inget högt betyg eftersom de metoder som används inom det moderna skogsbruket inte alltid är optimala för att hitta rätt virke för rätt ändamål. Det blir en massproduktion där man har svårt skilja ut virke som är mer tätvuxet eller innehåller mer kärnvirke än annat. För att klara av det måste man komma ner på sågar av mindre skala, typ Hammarudda.
Enligt Tage Eriksson skulle det behövas mer samarbete mellan mindre sågar och stora virkesuppköpare samt att de mindre aktörerna blev bättre på att genom egna kanaler få tag i bra virke som skogsägaren kan få ett högre pris för.
– På det sättet blir det lättare att ta fram specialvirke som husbyggare eller kanske framför allt de som renoverar hus vill ha till ytbeklädnad, golv, tak eller annat interiörmaterial. Och även de många snickerier som finns på Åland har ett stort behov av bra virke för fönster, dörrar och andra krävande byggdetaljer.
Tage säger att det viktigaste är att hitta de absolut bästa användningsområdena för åländsk gran och tall, men har slår också ett slag för de åländska lövträden som kan göra en redan fin byggnad till något än mer fantastiskt.
– Asken vurmar jag lite speciellt för. Den är otroligt vacker när den är sågad, till exempel som bords- eller bänkskivor. De flesta av våra kunder blir oftast väldigt glada över att kunna bygga ett bord, en arbetsbänk eller en hylla av åländskt lövträd. Att få något som avviker lite från Ikeas enkla trähyllor och något som har en lite mer personlig prägel.
Tage säger att det viktigaste för att få fart på ett större byggande i trä är information och i synnerhet inspiration. Han tror att arkitektritade offentliga byggnader i trä skulle kunna fungera som en inspirationskälla för resten av samhället.
– I Finland finns det många exempel på skolor som byggts upp på nytt i heltimmer. Den tidigare byggnaden har ofta haft problem med fukt och dålig inomhusluft, så när eleverna kommer till den nya skolan är de helt saliga över hur frisk luften är, vilket ju för det mesta är fallet med trähus.
Ett sätt Hammarudda såg försöker sprida lite inspiration är att dela med sig av kreativa och bra saker deras kunder gör med det åländska specialvirke sågen tar fram.
– Jag tycker om när vårt virke används till att renovera gamla hus, till exempel en ny träfasad med breda fina brädor. De måste inte vara kilsågade, men om de är det är det en extra krydda! Breda golvplankor samt alla typer av inredningsdetaljer i lövträ är också riktigt fint att se.
Men att bygga mer i trä, i synnerhet när det gäller specialdetaljer, ställer inte bara krav på sågverken och en förmåga att samarbeta inom skogsindustrin, utan även på konsumenterna. Den moderna människan är van vid att allt ska finnas färdigt på hyllan eller kunna levereras hem samma dag, men så funkar det inte alltid med trä.
– Om det gäller ett golv eller en fasad gjord av brädor som ska vara extra långa behövs det oftast minst ett halvårs framförhållning, för de träd som ska sågas till för ett sådant ändamål växer oftast fortfarande ute i skogen. Inte minst ett golv behöver länge på sig att torka och om torkningen får se på naturlig väg, snarare än maskinellt, blir oftast resultatet mycket bättre.